Ett år av kris och hopp

År 2020 kommer att kommas ihåg som ett krisår på grund av det plötsliga utbrottet av coronapandemin. Den satte en djup press på samhället, ökade offentliga utgifter och minskade inkomstbasen i alla stater. De pandemiska återverkningarna kommer fortfarande att kräva en expansiv finanspolitik 2021, även om det efterlängtade införandet av vaccin har väckt våra individuella förhoppningar och lett till förväntningar på en ekonomisk återhämtning.

Finland har inte varit ett undantag när det gäller pandemin men vår ekonomi verkar överleva 2020 med mindre skada än många andra länder. Obalansen mellan offentliga intäkter och utgifter har ökat kraftigt och under 2020 förväntas statsskulden öka från mindre än 60 procent till 69 procent i förhållande till BNP. Pandemin kommer att spilla över till 2021, och de statliga åtgärder som vidtas för att stödja samhället och ekonomin kommer att innebära ett betydande underskott i de offentliga finanserna 2021. Ökningen av skuldkvoten förväntas dock avta under 2021 när pandemin dämpas och den ekonomiska återhämtningen kommer igång.

Sund förvaltning och hållbara finanser

En kraftig ökning av den offentliga sektorns upplåning till följd av coronapandemin kräver en bestämd budgetkonsolidering på medellång sikt för att undvika alltför stora skuldbördor. Stabila ekonomier förstärks vanligtvis av en sund förvaltning. Stabila institutionella förhållanden och effektiva politiska strategier och förordningar utgör kärnan i god förvaltning för att stödja regeringarna att uppnå sina centrala politiska mål och finansiella uthållighet. Förvaltningen är också den mest påtagliga ESG-faktorn som påverkar statens kreditvärdighet och kapitalkostnader. Det verkar som om god förvaltning i en miljö med globala skuldöverskridanden kommer att vara en ännu viktigare faktor som påverkar de investerares val som investerar i statsobligationer med fast ränta.

Sund förvaltning har traditionellt varit en institutionell stödpunkt för Finland. Vår stadiga demokrati och politiska stabilitet tål väl jämförelsen med våra jämlikar. Regeringens effektivitet, rättsstatsprincipen, lagstiftningskvaliteten och korruptionskontrollen är bland de starkaste i världen och otvivelaktigt de viktigaste drivkrafterna för Finland. Dessa faktorer återspeglar en hög grad av uthållighet och definierar dessutom vår vilja att förvalta och betala skulden.

Våra två gästskribenter fokuserar också på aspekter av god förvaltning. Anna-Maija Karjalainen skriver om vikten av digitalisering inom den offentliga sektorn och hur den kan bidra till att stärka den sociala integrationen och förtroendet i samhället. Olli Mäenpää diskuterar i sin artikel upprätthållandet av god förvaltning ur en rättslig och administrativ synvinkel.

Emissionsstrategi

Statskontorets nyckelfunktion är att skydda statens likviditet och finansiering. År 2020 genomförde Finland framgångsrikt sitt ökade emissionsprogram på 39,3 miljarder euro. Vårt mål för nettoupplåningen före pandemin var 2 miljarder euro, men efter en snabb ökning av kassareserver och sju ytterligare tilläggsbudgeter uppgick nettoupplåningen slutligen till 18,3 miljarder euro. För 2021 återspeglar storleken på vårt finansieringsprogram fortfarande det politiska svaret på pandemin och dess efterdyningar. Det totala bruttoupplåningsbehovet, inklusive behov av kortfristig finansiering, kommer att vara 35,9 miljarder euro. Nettoupplåningen förväntas uppgå till 11,8 miljarder euro.

Det långsiktiga målet är fortsatt att våra obligationer ska vara attraktiva och kreditvärdiga för investerare. Vi tror att Finlands starka kreditutsikter och engagemang i en sund förvaltning och hållbar utveckling kommer att vara till nytta för våra obligationer och ha en mycket gynnsam effekt på våra investerare under de närmaste åren.