I dag syns ansvarsfullheten överallt och hela tiden. Man behöver inte längre söka efter ansvarsrelaterade frågor inne i tidningarna eller undanskymda i företagsrapporteringens bilagor.
Ansvarsfullheten syns och hörs i all kommunikation och det allra viktigaste är att den tar plats i allt större utsträckning också i den egentliga verksamheten. För att ansvarsfullheten ska kunna integreras på ett djupgående plan i placeringsverksamheten krävs att kvaliteten på och omfattningen av tillgängliga data förbättras.
Centralbankerna medverkar i förändringen
Centralbankerna är inte immuna mot den här förändringen. I samband med ECB:s strategiuppdatering offentliggjordes en detaljerad färdplan för att inkludera faktorer med anknytning till klimatpolitiken i penningpolitiken. I hanteringen av centralbankernas egna placeringstillgångar beaktas riskerna och möjligheterna som klimatförändringen medför allt oftare i rapporteringen och placeringsvalen. Ett konkret exempel på detta är det gemensamma beslut som ECB och de nationella centralbankerna som ingår i eurosystemet fattade i början av 2021 om att rapportera om klimatriskerna i placeringsportföljerna utanför penningpolitiken med hjälp av gemensamt överenskomna mätare och nyckeltal. Rapporteringen enligt de gemensamma mätarna inleds senast i början av 2023.
Bland de flera tusen organisationer som har undertecknat principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI), som understöds av FN, finns även några centralbanker. I centralbankernas hantering av sina placeringstillgångar uppmärksammas alltså ansvarsfullheten i vidare bemärkelse än enbart ur klimatförändringens perspektiv. Centralbankerna, som legat efter i jämförelse med många andra investerare, tar nu stora steg framåt i fråga om att beakta ansvarsfullheten i sin egen (placerings)verksamhet.
Ökade rapporteringskrav
Utvecklingen av ansvarsfullheten ger även upphov till nya verksamhetsformer och placeringsprodukter på marknaden. Nu är det inte längre enbart fråga om att utesluta, utan till exempel aktivt ägarskap, påverkansprocesser, temaplaceringar, mätningar av placeringarnas verkningsfullhet och olika viktningar ger paletten extra färg. Förändringarna ställer nya krav på emittenterna, då investerarna behöver mer omfattande information om emittentens mål och verksamhetens effekter på det omgivande samhället, samt om omgivningens och samhällets effekter på emittenten. Då risker och verkningar bedöms och mål ställs upp, används kvalitativ, omfattande och jämförbar information som en del av placeringsbesluten, inte att förglömma investerarens egen rapportering till intressentgrupperna. Data behövs också för utvecklingen av klimatriskmodeller och -kalkyler.
Finlands Banks åtgärder
Direktionen för Finlands Bank har godkänt bankens egna offentliga principer för ansvarsfulla investeringar. Av dem framgår hur ansvarsfullheten tar sig uttryck i bankens egen kapitalförvaltning. ESG-integration, temaplacering och normbaserad granskning är de huvudsakliga tillvägagångssätten för ansvarsfulla investeringar, som bankens placeringsorganisation använder sig av i sitt arbete. Finlands Bank har därutöver ställt upp ett mål om kolneutralitet senast 2050 för hela sin placeringsportfölj, med undantag av guld, som det ännu inte finns någon internationell beräkningsstandard för.
I fråga om statslånen har man ställt upp ett kvalitativt mål för att upprätthålla den offentliga diskussionen.
För att kolneutralitetsmålet ska uppnås krävs det att olika aktörer lyckas uppnå sina egna mål. För att säkerställa att målet uppnås har banken ställt upp delmål för varje förmögenhetsslag. I fråga om statslånen har man till exempel ställt upp ett kvalitativt mål för att upprätthålla den offentliga diskussionen och för att se till att de nationella målen är tillräckliga. För aktieplaceringarna har man däremot ställt upp ett kvantitativt mål om 50-procentiga utsläppsminskningar senast 2025. Delmålen för de olika förmögenhetsslagen utvecklas och kontrolleras regelbundet. Delmålens utfall rapporteras som en del av rapporteringen om placeringsverksamheten.
Finlands Bank har som en av de första centralbankerna undertecknat principerna för ansvarsfulla investeringar, som FN understöder. I principerna ingår ett omfattande rapporteringskrav gällande placeringarnas principer, organisering, mål och verkningar. Den egna rapporteringen utvecklas med beaktande av rekommendationerna för centralbankerna och de internationella rapporteringsramarna, såsom TCFD.
Ansvarsfull och bra rapportering
Ansvarsrapporteringen innebär inte enbart att titta bakåt utan med hjälp av den kan man även utveckla sin verksamhet. Med bra rapportering bygger man upp förtroendet, ökar öppenheten och stödjer organisationens aktivitet. Därför är den också en viktig del av centralbankens kommunikation.
