Ur Finlands perspektiv är minskningen av penningpolitiken en gradvis återgång till normala marknadsförhållanden och ett normalt investerarbeteende. Vi har aldrig tagit vår investerarbas för given.

Inflationen har tilltagit då den globala ekonomin fortsatte sin snabba återhämtning 2021. Finland har inte utgjort något undantag i och med att drivkraften bakom inflationen också har varit ökningen i energipriserna och störningarna i leveranskedjorna världen över. Trots de allmänna förväntningarna att pressen på energipriserna kommer att lätta 2022, kvarstår osäkerheten kring utsikterna för inflationen på längre sikt.

Centralbankerna har svarat på den nya inflationsmiljön genom att bereda sig på åtstramning av penningpolitiken. Med andra ord håller centralbankerna på att gradvis minska penningstimulansen genom att sakta ner på takten för ackumulering av nya tillgångar i sina balansräkningar via kvantitativa lättnader.  Enligt sitt tillkännagivande i december kommer Europeiska centralbanken att minska obligationsköpen stegvis under de kommande kvartalen 2022. Påverkas emissioner av statsobligationer, om en stor investerare som har understött marknaden för statsobligationer i euro sedan 2015 gradvis tonar ner sin roll som obligationsinvesterare?

Ur vårt perspektiv är minskningen en gradvis återgång till normala marknadsförhållanden och ett normalt investerarbeteende.

I egenskap av emittent för Finland skulle vi inte vara (för) oroliga. Vi har alltid understrukit det faktum att centralbankernas obligationsstöd en dag kommer att upphöra. Ur vårt perspektiv är minskningen en gradvis återgång till normala marknadsförhållanden och ett normalt investerarbeteende. Därför har vi aldrig tagit vår investerarbas för given. Under tiden för de kvantitativa lättnaderna har vi tvärtom fortsatt att föra en aktiv investerardialog för att se till att vår skuld diversifieras effektivt per investerartyp, geografiskt läge och löptider.

Detta säkerställer att en potentiell återgång till det normala sker smidigt för Finlands del, eftersom vårt stabila kreditbetyg AA+ kommer att fortsätta att locka till sig en bred variation av investerare under de kommande åren.

Finland rankas som nummer ett i internationell jämförelse av hållbar utveckling

År 2021 rankades Finland för första gången som nummer ett i en internationell jämförelse av hållbar utveckling. Förenta nationerna stod bakom jämförelsen, som bedömer länders framsteg i fråga om att införa Agenda 2030 för hållbar utveckling och de mål för hållbar utveckling som ingår i den. Naturligtvis har vårt fokus legat på att främja den finska regeringens nationella och globala åtagande att bekämpa klimatförändringen och stödja ekologisk och social utveckling. Vidare har hållbarhetsfrågorna snabbt fått fotfäste på kapitalmarknaderna och vi, som statliga emittenter, måste beakta dessa nya element i vår dagliga verksamhet.

I den moderna världen är investerare i allt högre grad intresserade av att investera sina pengar inte bara för finansiell avkastning, utan även alltmer för positiv social och miljömässig effekt. Därför fäster institutionella investerare i sina investeringsbeslut alltmer uppmärksamhet vid kriterier för miljö, samhällsansvar och styrning (ESG), vilka väldigt ofta är baserade på målen för hållbar utveckling (SDG) såsom de definierats av FN. Investerare kräver mer detaljerad ESG-information från emittenterna för att kunna förbättra sina egna kreditriskanalyser och göra bättre underbyggda investeringsvärderingar och -fördelningar.

Emissionen av statslån återspeglar övergripande regeringspolitiska initiativ, som har ett bredare och mer långtgående tillämpningsområde också med tanke på hållbar utveckling. Därför är det viktigt att statliga emittenter är proaktiva och transparenta i sin information till investerare om lagstiftningsinitiativ och skatteåtgärder, som staten introducerar för att främja miljömässiga och sociala frågor samt förvaltningsfrågor. För att tillfredsställa investerarnas behov och för att fylla eventuella luckor i ESG-informationen har vi lanserat en ny ESG-webbplats, där en av de viktigaste byggstenarna har varit den respons som vi fått från institutionella investerare och banker med ökad sannolikhet för fallissemang. På webbplatsen behandlas teman som gäller hållbar investering och ESG-investering och som vägleder investerarna till informationskällor, såsom regeringsprogrammet, budgetöversikten, statistik och index.

Emissionsstrategi

Statskontorets nyckelfunktion är att skydda statens likviditet och finansiering. År 2021 genomförde Finland framgångsrikt sitt emissionsprogram på 27,8 miljarder euro. Till följd av statens starka likviditetsställning beslöt Statskontoret att inte återta cirka 8 miljarder euro av det nettoupplåningskrav på 11,7 miljarder euro som antecknats i budgetpropositionen för 2021.

Omfattningen av vårt finansieringsprogram för 2022 är liknande som för fjolåret. Det totala bruttoupplåningsbehovet, inklusive behov av kortfristig finansiering, kommer att vara 28,7 miljarder euro. Nettoupplåningen förväntas uppgå till 7 miljarder euro.

Det långsiktiga målet är fortsatt att våra obligationer ska vara attraktiva och kreditvärdiga för investerare. Vi tror att Finlands starka kreditutsikter och engagemang i en sund förvaltning och hållbar utveckling kommer att vara till nytta för våra obligationer och ha en mycket gynnsam effekt på våra investerare under de närmaste åren.

Teppo Koivisto är divisionschef för finansiering på Statskontoret. Han ansvarar för statsskuldshanteringen, vilket inbegriper finansieringen, likviditetsförvaltningen, investerarrelationerna, strategin och bestämningen av statsskuldens ränteriskposition.