Den realiserade budgetekonomins bruttoupplåning uppgick till 27,8 miljarder euro år 2021. Av detta belopp utgjorde emissionen av långfristiga lån 16,1 miljarder euro medan resten, 11,7 miljarder euro, utgjordes av kortfristig upplåning. Bruttoupplåningsbehovet för de kommande åren beräknas vara cirka 25–30 miljarder euro årligen.
Restriktionerna på grund av COVID-19-pandemin avvecklades i stor utsträckning i Finland tack vare att vaccinationerna inleddes 2021. Den ekonomiska återhämtningen som följde återspeglades i de offentliga finanserna i Finland. Finansministeriet förutspår att underskottet i de offentliga finanserna minskar betydligt jämfört med 2020. Den budgeterade bruttoupplåningen uppgick till 35,9 miljarder euro. Dock var en upplåning på 8 miljarder euro mindre, det vill säga en realiserad bruttoupplåning på 27,8 miljarder euro, tillräcklig för att täcka utgifterna och säkra likviditeten och kassareserverna. Sedan 2011 har det varit möjligt för den realiserade upplåningen att avvika från de budgeterade beloppen, vilket har resulterat i lägre upplåning. Utöver överföring av reservationsanslag avsedda för mångårig användning, beror dessa avvikelser exempelvis på justeringar i inkomster, utgifter och kassareserver. Dessa skillnader redovisas i statsredovisningen. I slutet av 2021 var statsskuldstocken cirka 129 miljarder euro.
Enligt budgeten uppgår nettoupplåningskravet 2022 till 7,04 miljarder euro. Amorteringarna uppgår till 21,64 miljarder euro, vilket innebär att bruttoupplåningskravet är 28,68 miljarder euro. Upplåningsstrategin för 2022 är att emittera tre nya referenslån i euro och att sälja referenslån i vanliga auktioner. Som komplement till den långsiktiga finansieringen planeras emission i andra valutor, eventuellt ett referenslån i US-dollar, såvida marknadssituationen tillåter. Andelen kortfristig upplåning, det vill säga skuldförbindelser, uppskattas stå för omkring 40 procent av den årliga bruttoupplåningen.
Upplåningsstrategi
Finlands upplåningsstrategi bygger på emissioner av referenslån i euro. Nya referenslån emitteras i syndikerad form. Syndikeringarna kompletteras med auktioner för obligationer, vilket gör det möjligt att tillföra till de utestående volymerna av befintliga obligationer. Det finns även ett emissionsprogram för obligationer i utländsk valuta: EMTN-programmet (Euro Medium Term Note, EMTN). Finland har förbundit sig att även emittera i andra valutor än euro för att komplettera den eurodenominerade upplåningen och betjäna en bredare investerarbas. Dock beror emissioner i främmande valutor på marknadssituationen och på kostnaderna för upplåningen jämfört med emissioner i euro.
Den nuvarande finansieringsvolymen har underlag för tre nya syndikeringar för referenslån i euro per år, auktioner med referenslån och ett referenslån i US-dollar. Den kortfristiga finansieringen genomförs genom emittering av statens skuldförbindelser. När det gäller löptider ligger fokus på att emittera nya obligationer med fem- och tioåriga löptider årligen. För att stöda en referenskurva upp till 30 år, kommer emissioner av referenslån om 15, 20 och 30 år att genomföras med förbehåll för marknadssituationen.
Statskontorets mål är att Finland ska behålla sitt rykte på den globala marknaden som en av de tillförlitliga och godkända låneemittenterna och därmed fortsättningsvis stå för attraktiva skuldinstrument och emissioner av obligationer i framtiden.
Upplåningsoperationer
År 2021 emitterade Finland tre nya eurodenominerade referenslån och genomförde sammanlagt sju auktioner av referenslån. Den kortfristiga finansieringen genomfördes genom emissionsprogrammet för statens skuldförbindelser.
Tre nya referenslån emitterades via syndikering. Den första låneemissionen i februari var ett nytt referenslån som förfaller till betalning den 15 april 2052. I syndikeringen emitterade Finland för första gången ett lån med 30-årig löptid i referenslånestorleken. Emissionsstorleken för obligationen var 3 miljarder euro. Syndikeringen lockade över 130 investerare och en orderbok om mer än 19 miljarder euro.
Den andra låneemissionen i maj gällde ett nytt 10-årigt referenslån. Det fanns en stor efterfrågan på lånet i synnerhet i Norden. Emissionsstorleken var 3 miljarder euro, och den attraherade en orderbok om 13 miljarder euro från fler än 110 investerare.
Den tredje och sista syndikerade emitteringen under året var ett nytt 5-årigt referenslån. Lånet emitterades i slutet av augusti och trots den negativa räntan på -0,625 procent vid emissionen, växte orderboken till 15 miljarder euro från knappt 100 investerare. Den slutliga emissionsstorleken var 3 miljarder euro. Trenden med starkt deltagande från nordiska investerare fortsatte i denna emission.
Auktioner
Eftersom antalet auktioner ökade till följd av den ökande upplåningsvolymen, började Statskontoret publicera en auktionskalender över Finlands serielån 2021. Kalendern uppdateras kvartalsvis. Sammanlagt sju auktioner av befintliga referenslån genomfördes. Alla auktioner av statsobligationer gäller befintliga obligationer.
Auktionerna hölls månatligen, förutom under månader med emissioner på primärmarknaden och under semesterperioder. Den totala upplåningsvolymen via auktioner av serielån var cirka 7 235 miljoner euro. I tre av auktionerna auktionerades två referenslån med olika löptider på samma dag. Antalet bud i förhållande till emissionsvolymen, som beskriver efterfrågan på de auktionerade värdepappren, varierade mellan 1,4 och 1,99. Emissionsbeloppen uppgick till mellan 443 miljoner euro och 1000 miljoner euro per lån.
Kortfristig upplåning
Statskontoret emitterar skuldförbindelser i euro och US-dollar via banker som ingår i den finska statens skuldförbindelseprogram, i enlighet med statens finansieringsbehov och i linje med finansministeriets riktlinjer.
Finland fortsatte år 2021 emissioner av eurodenominerade skuldförbindelser på auktioner, där priset bestämdes av bankernas bud. Tio auktioner av skuldförbindelser genomfördes 2021. Det totala finansieringsbeloppet som samlades in genom skuldförbindelseauktionerna uppgick till 17 246 miljoner euro.
Statskontoret kan även emittera skuldförbindelser vid andra tillfällen, beroende på efterfrågan och finansieringsbehoven. Statskontoret fastställer då emissionens avkastningsnivå. Emissionsmetoden liknar Euro Commercial Paper (ECP) -programmet.
Emissionsfönstret för skuldförbindelser i ECP-format i US-dollar var öppet två gånger 2021: i mars och november. Bruttobeloppet för ECP-emissionen i US-dollar var 6 200 miljoner US-dollar.
Den genomsnittliga löptiden i ECP-emissionen i US-dollar var 6,3 månader. Den genomsnittliga löptiden i auktionerade skuldförbindelser i euro uppgick till 8,5 månader. De utestående stockarna av US-dollar- och eurodenominerade statsskuldförbindelser i slutet av året var 1 600 miljoner US-dollar respektive 10 363 miljoner euro (4 275 miljoner US-dollar och 14 348 miljoner euro år 2020).
Likviditetsförvaltning
Statens likviditetsställning var fortsatt stark under året. Kassareservernas belopp baseras på en bedömning av tillräcklig likviditet och en begränsning av nettokassaflöden utan täckning.
Kassareserverna investeras i kortfristiga löptider med lågriskmotparter.
Likviditetsförvaltningen bygger i stor utsträckning på kassaflödesprognosen. Alla statliga redovisningsenheter prognostiserar intäkter och utgifter för den kommande tolvmånadersperioden i systemet. Statskontoret fattar beslut som rör likviditetsförvaltningen med utgångspunkt i dessa data.
På årsnivå var den kassareserven som Statskontoret samlade in under 2020 för att förbereda till den ekonomiska osäkerheten minskad så att i slutet av 2021 nådde kassareserverna en typisk normalnivå på cirka 4,7 miljarder euro.