Årets höjdpunkter 2022 var uppdateringen av klimatlagen, Finlands framgång i arbetet för målen för hållbar utveckling, och den nya lagen om FoU-investeringar, som syftar på att förstärka Finlands konkurrenskraft på 2030-talet.
Att nå klimatneutralitet år 2035 är möjligt men osäkert på grund av förlust av kolsänkor
Finland har som mål att vara klimatneutralt först av alla välfärdssamhällen. Detta är möjligt delvis på grund av landets betydande och mångfaldiga kolsänkor, det vill säga skog, som utgör mer än 70 procent av landets yta.
Vad är Finlands klimatmål? Den här videon sammanfattar det på mindre än två minuter. Artikeln fortsätter efter videon.
Klimatneutralitet innebär att utsläppen och sänkorna som binder koldioxid ska vara i balans före 2035. År 2022 fastställdes detta mål i lagen. Den uppdaterade klimatlagen höjde också ribban för Finlands mål för utsläppsminskningar: 60 procent före 2030, -80 procent före 2040 och minst -90 procent men ett mål på -95 procent före 2050, jämfört med nivåerna 1990.
För att iaktta trenderna inom utsläpp och sänkor och följa upp utvecklingen mot de mål för utsläppsminskningen som fastställts lämnar statsrådet in klimatårsberättelser till riksdagen.
Årets berättelse, som publicerades i slutet av oktober, avslöjade att trots att det inte fanns några större förändringar i Finlands totala utsläpp år 2021, har markanvändnings- och skogsbrukssektorn blivit en nettoutsläppskälla för första gången i historien. Den största orsaken till detta bedöms vara omfattande skogsavverkningar och minskad skogstillväxt. Förlusten av kolsänkor ökar Finlands nettoutsläpp och kan eventuellt öka behovet av utsläppsminskningar inom andra sektorer. Balanseringen av skogsbrukets ekonomiska fördelar med klimat- och miljöskyddsmålen är bland de största policyfrågorna inför riksdagsvalet 2023.
Finlands totala utsläpp 2021 var ungefär på samma nivå som året innan. Med totala utsläpp avses de sammanlagda utsläppen från ansvarsfördelningssektorn och utsläppshandelssektorn. Jämfört med nivåerna 2005 har de totala utsläppen minskat med 32 procent.
Utsläpp från ansvarsfördelningssektorn minskade med 3 procent 2021, vilket underskred tydligt Finlands utsläppskvot som ställts av Europeiska unionen.
Finlands utsläpp från utsläppshandelssektorn ökade med 4 procent 2021. Ökningen berodde på den större konsumtionen av kol jämfört med året innan. Den största orsaken till detta var de kallare väderförhållandena och det höga marknadspriset på naturgas.
De negativa värdena beskriver markanvändningssektorns nettosänka. Från och med 2005 har de totala utsläppen fördelats över ansvarsfördelnings- och utsläppshandelssektorn. Uppgiften för 2021 är ett snabbestimat. Källa: Klimatårsberättelse 2022, miljöministeriet
För fler resultat och grafik, vänligen se Klimatårsberättelsen 2022
Finland etta i världen inom hållbar utveckling
År 2022 tog Finland första plats i den årliga internationella jämförelsen som gäller arbetet för målen för hållbar utveckling. Finland var världsetta bland 163 länder för andra året i rad.
Bilden visar Finlands trend i de 17 globala målen för hållbar utveckling. Källa: Sustainable Development Report 2022
Av de 17 SDG-målen har Finland nått sina mål som gäller avskaffning av fattigdom, ren och ekonomiskt överkomlig energi samt god utbildning. Finland klarar sig bra med tanke på mål som anknyter till social hållbarhet och är nära att nå de mål som gäller minskad ojämlikhet, jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt fred och rättsstatens principer.
Men Finland tampas fortfarande med ekologisk hållbarhet, till exempel bekämpningen av klimatförändringar, hållbar konsumtion och produktion samt utarmningen av den biologiska mångfalden. För att analysera dessa utmaningar mer i detalj och för att hitta nya sätt att tackla dem uppdaterade statsrådet sin färdplan för hållbarhet 2022.
Det viktigaste budskapet i den ansedda rapporten om hållbar utveckling (Sustainable Development Report) var att världen för andra året i rad inte längre gör framsteg när det gäller SDG-målen. De många och samtidiga kriserna som gäller hälsa, klimat och biodiversitet samt de geopolitiska och militära kriserna utgör stora motgångar för en global hållbar utveckling. Även rika länder uppvisar utmaningar i att uppnå vissa av SDG-målen, eftersom de skapar negativa internationella återverkningar genom en ohållbar konsumtion, handel och leveranskedjor.
The Sustainable Development Report 2022 utarbetas årligen av FN:s nätverk för hållbar utveckling (Sustainable Development Solutions Network) och Bertelsmannstiftelsen.
Satsning i en högre FoU-finansiering har förseglats i lagen
Finland har som mål att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till BNP före 2030. Detta kräver en ökning i de offentliga forsknings- och utvecklingsutgifterna till 1,33 procent av BNP, förutsatt att den offentliga sektorn står för en tredjedel och den privata sektorn för två tredjedelar av de totala FoU-investeringarna.
År 2022 förankrades detta politiska åtagande rättsligt. En ny lag, godkänd av riksdagen i december, fastställer den årliga nivån för statens forsknings- och utvecklingsutgifter så att den gradvis höjer den offentliga sektorns FoU-utgifter till den målsatta nivån av BNP före 2030, under den förutspådda ekonomiska utvecklingen. I praktiken kommer statens FoU-utgifter att öka med ca 260 miljoner euro årligen fram till 2030. FoU-utgifternas andel av BNP:n i Finland var 3,0 procent år 2021.
Produktionstillväxten har avtagit avsevärt i de avancerade ekonomierna, men i Finland har kursomläggningen till en långsammare produktivitet varit mycket betydande. Samtidigt har investeringarna i forskning, produktutveckling och innovationer varit på nedgång i Finland under en längre tid, även om betydelsen av FoU-investeringar är allmänt erkänd.
Kanske är det därför alla partier i riksdagen var ense om att investera i Finlands konkurrenskraft med en plan som sträcker sig över riksdagens fyraåriga mandatperiod. Vid sidan om finansieringslagen godkändes 2022 en lag för ett mer omfattande och bestående skatteincitament för FoU-verksamhet.
