Finlands klimatåtgärder utvärderade ur ett investerarperspektiv

Utöver omfattande nationell övervakning och EU-övervakning har Finlands framsteg när det gäller klimatåtgärder nu också utvärderats ur ett investerarperspektiv, då utvärderingen inom ASCOR-ramverket utökades 2024 till att omfatta 70 länder. Klimatförändringen kräver snabbare åtgärder från länderna. I jämförelsen mellan höginkomstländer placerar sig Finland ändå i den bästa kvartilen, i fråga om både utsläppsminskningsvägar och politiska åtgärder.*

Hur fortskrider klimatanpassningen och begränsningen av klimatförändringar i olika länder? ASCOR (Assessing Sovereign Climate-related Opportunities and Risks) är ett investerarstyrt, investerarfokuserat öppet verktyg för granskning av länder ur ett klimatperspektiv. ASCOR publicerade sin första oberoende utvärdering av 25 länders klimatmål och -politik 2023, och 2024 utökades utvärderingen till att omfatta 70 länder, inklusive alla nordiska länder. De länder som omfattas av utvärderingen står nu för totalt 85 procent av de globala växthusgasutsläppen och 90 procent av världens BNP. De landspecifika utvärderingarna uppdateras årligen, nästa gång i slutet av 2025.

ASCOR-verktyget möjliggör en klimatgranskning av statsutgivare ur ett risk- och möjlighetsperspektiv och är uppdelat i tre teman. När det gäller utsläppsminskningsvägar granskas både ländernas historiska utsläpp och framtida mål. Staternas befintliga politiska åtgärder för att begränsa klimatförändringarna samt för anpassning och rättvis omställning utvärderas omfattande i det andra temat. Det tredje temat, klimatfinansiering, utvärderar staternas deltagande i internationell klimatfinansiering och transparensen i klimatåtgärdernas kostnader för skattebetalarna.

ASCOR rankar inte länder, utan syftar till att stödja investerare i att bedöma klimatrisker genom att göra likartade länder jämförbara med varandra.

Tidiga klimatneutralitetsmål och omfattande koldioxidprissättning är Finlands styrkor

I ASCOR-utvärderingen framträder som Finlands styrkor i klimatåtgärderna bland annat klimatlagstiftning, tidiga klimatneutralitetsmål och omfattande koldioxidprissättning.

Finlands klimatlagstiftning förnyades 2022. Den centrala innebörden är målet om klimatneutralitet senast 2035, utsläppsminskningsmål baserade på rekommendationer från Finlands klimatpanel och mål för att stärka kolsänkor. Av de 70 utvärderade länderna har endast sju åtagit sig klimatneutralitetsmål före 2050, och av dessa har endast två tidigare mål än Finland. Klimatlagen förstärkte också systemet för klimatpolitiska planer, vilket omfattar fyra planer (medel- och långsiktiga klimatplaner, den nationella anpassningsplanen till klimatförändringar och klimatplanen för markanvändningssektorn). Den institutionella grunden för klimatåtgärder är alltså stark i Finland.

I diagrammet visas nettonollmålen för 70 länder som bedömts enligt ASCOR-ramverket på en tidslinje enligt antalet länder. Finlands mål är att vara koldioxidneutral till 2035. Koldioxidneutralitet innebär att utsläpp och upptag måste vara i balans, vilket betyder att växthusgasutsläppen är högst lika stora som avlägsningarna.

När det gäller koldioxidprissättning förlitar sig Finland på EU:s utsläppshandelssystem och en koldioxidskatt, som Finland var det första landet i världen att införa redan 1990. Även om de flesta utvecklade länder har ett system för koldioxidskatt och/eller utsläppshandel eller en kombination av dessa, kan täckningen vara låg. Enligt ASCOR-utvärderingen har endast nio av 62 höginkomstländer ett system för koldioxidprissättning som täcker mer än 50 procent av de nationella koldioxidutsläppen och där priset på koldioxid är i linje med målen i Parisavtalet – det vill säga högre än minimipriset på koldioxidutsläpp, som var USD 75 per ton år 2023. Finland finns bland dessa länder.

Länderna väntas göra mer – Finlands utsläppsminskningstrend relativt stark

Målet i Parisavtalet, som gäller även för Finland, är att begränsa den globala genomsnittliga temperaturökningen till under två grader och sträva efter att hålla den under 1,5 grader. För att hålla sig inom detta intervall krävs effektiva utsläppsminskningar.

Den finska staten rapporterar sina växthusgasutsläpp till Europeiska kommissionen och Förenta Nationernas (FN) klimatkonventionssekretariat i enlighet med internationella avtal. ASCOR-ramverket använder en annan källa, och siffrorna som beskriver historiska utsläpp eller utsläppsminskningstrender är därför inte desamma som de som den finska staten använder. Utsläppsminskningstrenden är dock tydlig. Enligt ASCOR:s metodik har Finlands totala utsläpp minskat med i genomsnitt -5,7 procent per år under de senaste fem åren, vilket är betydligt mer än genomsnittet för alla utvärderade höginkomstländer (-1,9 procent). Som jämförelse rapporterar Statistikcentralen i Finland att Finlands totala utsläpp minskade med i genomsnitt 3,6 procent per år under åren 2017–2022 och med 6,2 procent per år under åren 2018–2023.

Finlands växthusgasutsläpp har minskat kraftigt de senaste åren, särskilt inom energiproduktion, där fossila bränslen har ersatts av kärnkraft, vindkraft och vattenkraft. Utsläppen minskade särskilt kraftigt – 10 procent – år 2023 när det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 blev klart, vindkraften byggdes ut och vattenkraftsproduktionen ökade.

Finlands växthusgasutsläpp har minskat kraftigt de senaste åren, särskilt inom energiproduktion, där fossila bränslen har ersatts av kärnkraft, vindkraft och vattenkraft.

Enligt Finlands klimatlag är målet för 2030 att minska de totala utsläppen med 60 procent jämfört med 1990 års nivå. EU:s åtagande mot målen i Parisavtalet är gemensamt, och som medlem i EU är Finlands utsläppsminskningsväg fram till 2030 fastslagen genom bindande EU-lagstiftning och årliga utsläppskvoter. I ASCOR-utvärderingen finns därför ingen landspecifik bedömning av om Finlands mål för 2030 är i linje med 1,5-gradersmålet. Enligt den finska statens senaste bedömning är den prognostiserade utvecklingen när det gäller utsläppsminskningen fram till 2030 nära målnivån men kräver ytterligare åtgärder. Behovet av ytterligare åtgärder uppskattas till 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Internationell klimatfinansiering och avveckling av fossila subventioner utmanar stater

Internationell klimatfinansiering var ett aktuellt ämne under 2024 med anledning av COP29-klimatkonferensen i Baku, Azerbajdzjan. Konferensen enades om ett nytt klimatfinansieringsmål om USD 300 miljarder, vilket ersätter det nuvarande målet om USD 100 miljarder per år. Målet ska nås senast 2035.

ASCOR-utvärderingen visar dock att endast 19 procent av de utvecklade länderna deltar i internationell klimatfinansiering i tillräcklig utsträckning i förhållande till sin ekonomiska storlek. Finland når inte upp till denna nivå. Finland stöder klimatarbete i utvecklingsländer som en del av sitt utvecklingssamarbete, som har varit föremål för nedskärningar under den nuvarande regeringsperioden.

För att uppnå målen i Parisavtalet krävs en minskning av användningen av fossila bränslen. ASCOR-utvärderingen visar att endast ett fåtal länder har förbundit sig till ett slutdatum för subventioner av fossila bränslen. Finland har också främst indirekta subventioner av fossila bränslen, till exempel i form av lägre skattesatser. Finland har dock också en lag som förbjuder användningen av kol för energiproduktion senast 2029. Avvecklingen av fossila bränslen för el- och värmeproduktion sker i Finland redan inom de närmaste åren, eventuellt före utsatt tid.

Finlands Klimatårsrapport 2024: Ytterligare åtgärder behövs särskilt inom markanvändningssektorn

I den klimatårsrapport som Finlands regering publicerar årligen finns en sektorsspecifik och detaljerad övervakning av Finlands klimatåtgärder. Rapporten ger både en översikt över de uppnådda utsläppen och en bedömning av den framtida utsläppsutvecklingen och behovet av ytterligare åtgärder i förhållande till nationella och EU:s klimatmål. Utarbetandet av klimatårsrapporten regleras i Finlands klimatlag.

I diagrammet visas utvecklingen av Finlands växthusgasutsläpp åren 2005–2023. Utvecklingen är presenterad både utan markanvändningssektorn (totala utsläpp) och med markanvändningssektorn (nettoutsläpp). LULUCF betyder markanvändning, markanvändningsförändring och skogsbruk.

Enligt den senaste klimatårsrapporten, som publicerades i juni 2024, måste Finland vidta ytterligare åtgärder för att nå sina mål. Ytterligare åtgärder behövs inom alla sektorer, men särskilt inom markanvändnings- och fördelningssektorerna.

Finlands växthusgasutsläpp minskade med 10 procent år 2023 – inom utsläppshandelssektorn till och med med 19 procent. Minskningen av utsläppen beror främst på övergången till ren elproduktion. Finlands elproduktion är nu nästan utsläppsfri.

Utsläppen inom fördelningssektorn minskade i Finland med 4 procent år 2023. Utsläppen minskade inom alla utsläppskategorier, inklusive transport och jordbruk, som är de största utsläppskällorna inom sektorn. Totalt sett har utsläppen inom fördelningssektorn minskat långsamt jämfört med utsläppshandelssektorn och i förhållande till klimatmålen. Det råder för närvarande osäkerhet om Finland kommer att kunna uppfylla sina EU-krav avseende fördelningssektorn.

Inom markanvändningssektorn (markanvändning, markanvändningsförändringar och skogsbruk) har Finland halkat klart efter sina EU-mål för perioden 2021–2025. För att täcka underskottet kan Finland försöka köpa kolsänkor från andra medlemsstater. Markanvändningssektorn var en utsläppskälla för Finland år 2023. Skogarnas kolsänka har minskat trendmässigt under flera år, främst på grund av ökad avverkning. Finlands regering har åtagit sig att stärka kolsänkorna inom markanvändningssektorn.

Källor:

– *Table 3.1. in State of Transition in Sovereigns 2024: Tracking national climate action for investors. Transition Pathway Initiative Centre (TPI Centre), November 2024.
– Finland country assessment, ASCOR 2024 (datan samlades in den 23 augusti 2024)
– Klimatårsberättelse 2024 (miljöministeriet)
– Statistikcentralen: Utsläppen inom energisektorn minskade ytterligare år 2023 – markanvändningssektorn var en betydande utsläppskälla (pressmeddelande 15.1.2025)