Trots globala risker har Finland visat beslutsamhet både när det gäller att agera och planera inom olika politiska sektorer – såväl inom ekonomin som energi- och försvarssektorerna.
Det skedde en vändning i centralbankernas penningpolitik 2024 när både Federal Reserve i USA och Europeiska centralbanken upprepade gånger sänkte sina styrräntor. Europeiska centralbanken avslutade också återplaceringarna av lån som förfaller till betalning i sitt sista penningpolitiska inköpsprogram (Pandemic Emergency Purchase Programme, PEPP) som anknöt till pandemin.
Således kommer över 400 miljarder av euroområdets staters nettoskulder, dvs. nya skulder, och nästan ett lika stort skuldbelopp som förfaller till betalning i Europeiska centralbankens balansräkning och som centralbanken inte återfinansierar att överföras till kapitalmarknaden 2025.
Under den senaste tiden har man också sett politiska och geopolitiska händelser som tolkats som tecken på slutet av den multilaterala avtalsbaserade världsordningen. En sådan grundläggande förändring kan äga rum eller inte, men riskerna för mer och fortsatta aggressiva åtgärder av olika typer från auktoritära regimer, handelspolitiska åtgärder som försvagar den ekonomiska tillväxten och ökad vilseledande information som undergräver förtroendet ökar. De pågående krigen och förändringen av naturresurser till strategiska maktbefogenheter har gjort världen mer osäker än tidigare.
Den ekonomiska tillväxten i världen förväntas ändå stiga till 3,3 procent, vilket är något under medelvärdet för de senaste årtiondena.
Den ekonomiska tillväxten i världen förväntas ändå stiga till 3,3 procent, vilket är något under medelvärdet för de senaste årtiondena. Och trots de ovan nämnda riskerna kan den tekniska och politiska utvecklingen skapa betydande möjligheter till utveckling och välfärd på olika håll i världen.
Vad innebär allt detta för marknaden för Finlands statslån? Den stigande räntenivån har visserligen stött investerarnas intresse för statliga lån när den penningpolitiska återhämtningen har upphört på marknaden. Finland har visat beslutsamhet både när det gäller att agera och planera inom olika politiska sektorer – såväl inom ekonomin som energi- och försvarssektorerna.
Källor till ekonomisk tillväxt
Tillväxtutsikterna på medellång sikt i Finland har varit ett centralt tema redan under en längre tid. I denna årsöversikt över skuldhanteringen behandlar två gästskribenter ämnet från olika synvinklar.
Mika Maliranta skriver om den senaste tidens ökning av antalet medelstora företag som tillämpar, kommersialiserar och växer med ny teknik, vilket kan förutspå tilltagande ekonomisk tillväxt. Roger Wessman konstaterar att invandringen har ökat den arbetsföra befolkningen, vilket kan förbättra försörjningskvoten och underskottet i de offentliga finanserna samt – tillsammans med en snabbare ekonomisk tillväxt – avsevärt bromsa upp ökningen av den offentliga skuldkvoten.
Med dessa synpunkter vill vi beskriva potentialen för framtida ekonomisk tillväxt och utsikterna för de offentliga finanserna.
Strategin för skuldhantering och organisationsreformen inom Statskontoret
År 2024 förekom det också operativa vändpunkter i finska statens skuldhantering.
År 2024 förnyade finansministeriet strategin för skuldhantering på medellång sikt. Pauli Kariniemi förtydligar grunderna och målen för reformen i sin artikel. Ökningen av den genomsnittliga fixingperioden för skulden förväntas förbättra ränteutgifternas förutsägbarhet, även om den samtidigt ökar förväntningsvärdet för de genomsnittliga kostnaderna för skulden något. Ändringen av strategin stöder också tryggandet av likviditeten, till exempel genom att stärka kassabufferten.
Vid Statskontoret genomfördes i slutet av 2024 en organisationsreform vars syfte är att stärka Statskontorets kärnuppgifter samt intensifiera och förenhetliga husets verksamhet och organisation. Från och med början av 2025 är Skuldhanteringen en egen avdelning och de låne- och borgensförvaltningsuppgifter som tidigare hörde till Finansiering har separerats till en egen avdelning. Samtidigt centraliserades de funktioner för informationsförvaltning och kommunikation som tidigare var utspridda vid Statskontoret.
Utsikter för upplåningen
År 2024 tog finska staten 42,8 miljarder euro i lån från kapitalmarknaden för att täcka budgetstatens behov av upplåning och säkerställa likviditeten i statsfinanserna. Det belopp som finansieras 2025 är ungefär lika stort som ifjol. Bruttoupplåningsbehovet, som också omfattar kortvarig upplåning, uppgår enligt prognosen till 41,9 miljarder euro. På grund av denna likhet är upplåningsstrategin och -operationerna i stor utsträckning desamma som ifjol.
Vårt permanenta mål är att Finlands statslån ska vara attraktiva objekt för investerare. Vi tror att den finska statens höga kreditbetyg, engagemang i tillförlitlig förvaltning och hållbar utveckling kommer att bidra till att statslånen förblir goda placeringsobjekt även i framtiden.
