Delårsrapport 3/2023

Sammanfattning

• Åtgärderna för att få långfristig finansiering för 2023 har avancerat väl tack vare det stora utbudet av euro i syndikerad form.
• Auktionsdatum för Q4 har publicerats
• Regeringens senaste budgetförslag för 2023 indikerar ett nettoupplåningsbehov på 11,2 miljarder euro, vilket innebär en bruttoupplåning på 39,3 miljarder euro.
• De ekonomiska utsikterna har försämrats något på senare tid, men BNP-tillväxten väntas öka något under 2024.
• Enligt den årliga klimatrapporten 2023 minskade Finlands utsläpp av växthusgaser med 4 % 2022 – men ytterligare åtgärder krävs för att nå det nationella målet om koldioxidneutralitet 2035.

Vindkraftspark, Kalajoki. Bild: Vimma / Lauri Rotko

Framtidsutsikter för den finska ekonomin och den offentliga ekonomin

År 2023 kommer Finlands BNP att ligga kvar på samma nivå som föregående år, enligt finansministeriets prognos som publicerades i juni. I synnerhet har stigande priser och räntor i år bromsat hushållens konsumtion och privata investeringar i Finland.

BNP väntas öka något under 2024 när hushållens köpkraft förbättras till följd av avtagande prisinflation och ökade hushållsinkomster. År 2025 förväntar sig finansministeriet att den ekonomiska tillväxten kommer att öka ytterligare, med inhemsk efterfrågan som stöds av ökad konsumtion och investeringar relaterade till den gröna omställningen. De ekonomiska utsikterna har dock försämrats något på senare tid, bland annat på grund av svårigheter inom fastighetssektorn.

Finansministeriet förväntar sig att den offentliga sektorns underskott kommer att uppgå till 2,4 % i år, medan statens underskott kommer att uppgå till 3,5 % av BNP. Den offentliga sektorns skuldkvot har börjat öka igen. Den offentliga sektorns skuld i förhållande till BNP förväntas uppgå till 74 % i år, medan prognosen för statsskulden är 54,4 %[1]. Prognoserna omfattar ännu inte de kommande åtgärderna i regeringsprogrammet som syftar till att stärka de offentliga finanserna eller effekterna av regeringens budgetförslag för 2024.

[1] Finansministeriet: Ekonomisk översikt, juni 2023.

Årlig klimatrapport 2023: Ytterligare åtgärder krävs för att uppnå klimatmålen

Finlands utsläpp av växthusgaser minskade med cirka 4 % under 2022. Enligt den finska klimatlagen måste utsläppen minskas med 60 % till 2030, med 1990 som baslinje – och baserat på nuvarande uppskattningar är detta mål möjligt att uppnå. Finlands mål om koldioxidneutralitet 2035 kräver dock ytterligare åtgärder, särskilt för att stärka kolsänkan i markanvändningssektorn. År 2035 bör utsläppen vara i balans med sänkorna. Förra året var Finlands markanvändningssektor en liten kolsänka.

Enligt den nationella klimatlagen ska Finlands nettoutsläpp vara noll eller negativa före 2035. Fram till 2030 ska de totala utsläppen minskas med 60 procent jämfört med 1990 års nivå. På EU-nivå har man kommit överens om att kolsänkan inom den finländska markanvändningssektorn ska vara -17,8 miljoner ton CO2-ekvivalenter år 2030.

Rapport över Statskontorets upplåningsoperationer för perioden juli till september 2023

Den 23 augusti emitterade Finland ett nytt 5-årigt referenslån på 3 miljarder euro. Lånet förfaller till betalning den 15 april 2029. Lånet prissattes 20 punkter under euroswapkurvan och avkastningen vid återköpet var 2,991 %. Över 80 investerare deltog i transaktionen och orderboken i den syndikerade emissionen uppgick till över 11 miljarder euro. I årets emissioner av referenslån har i synnerhet centralbankernas andel av investerarnas allokering varit stigande.

Under det tredje kvartalet genomförde Finland låneauktioner och auktioner för statens skuldförbindelser i euro. I mars införde Statskontoret ORI-auktioner (Optional Reverse Inquiry) för att stödja likviditeten på andrahandsmarknaden för referenslån som inte längre löper genom att auktionera ut dem i begränsade mängder. Under det tredje kvartalet ägde en ORI-auktion rum den 17 augusti. Resultaten av dessa auktioner sammanfattas nedan.

Utöver auktionerna var möjligheten att emittera skuldförbindelser i euro öppen i september, vilket resulterade i emissioner på 2,4 miljarder euro med en löptid på 6 månader.

Kortfristiga utsikter för perioden oktober till december 2023

Regeringens senaste budgetförslag för 2023 (daterat den 21 september) indikerar ett nettoupplåningsbehov på 11,2 miljarder euro, vilket innebär en bruttoupplåning på 39,3 miljarder euro. Åtgärderna för att få långfristig finansiering för 2023 har avancerat väl tack vare det stora utbudet av euro i syndikerad form.

För att fullgöra det långsiktiga finansieringskravet för året förväntas ytterligare två auktioner för referenslån i euro äga rum under årets sista kvartal. Nästa auktion för referenslån äger rum den 17 oktober. Ytterligare information om auktionen och en uppdaterad auktionskalender publiceras på Auktioner för serielån.

Liksom under tidigare år kan referenslån emitteras inom EMTN-programmet för att komplettera finansieringen med referenslån i euro under årets lopp, såvida marknadssituationen tillåter.

Följande auktioner för skuldförbindelser förväntas äga rum den 10 oktober och den 14 november. Auktionerna arrangeras genom Bloombergs auktionssystem och är öppna för de banker som utnämnts för den finska statens skuldförbindelseprogram. Ytterligare information om skuldförbindelseauktionerna och en kalender som uppdateras kvartalsvis publiceras på Auktioner för skuldförbindelser.

Utöver auktionerna för skuldförbindelser kommer ett emissionsfönster sannolikt att öppnas under årets sista kvartal. Tidpunkten för emissionen av skuldförbindelser beror på statens likviditet och behov av refinansiering. Skuldförbindelserna emitteras i euro och US-dollar.

Nästa delårsrapport publiceras den 22 december 2023.

Mer information: Mika Tasa, finansieringschef, tfn. +358 295 50 2552, fornamn.efternamn@statetreasury.fi